Dawit Isaak – dömd men inte glömd

Dawit Isaak är en journalist med båda svenskt och eritreanskt medborgarskap som varit fängslad i  Eritrea i sju år. Officiellt utan åtal och utan dom, i verkligheten dömd.

Ingen kunde missa mångas kamp för Dawit Isaak i olika bloggar och i media. Det senaste är fem redaktörernas unik gemensam manifestation i Svd, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Aftonbladet.se och Expressen.

Det är uppenbart att den tysta diplomatin inte fungerar.

Att Sverige skickar biståndgenom EU – till Eritrea, och är för blyg att kräva en gentjänst att släppa Dawit Isaak är tydligen otänkbart. ”Ge och ta” relationer är kutym i u-länder. Det är inte fult. Det är en omsesidig respekt. Men gentjänsten skall tillfrågas.

Har utrikesminister Carl Bildt i överhuvudtaget försökt?

eller är han för raffinerad  för att be om en gentjänst?

eller har det med Dawit Isaaks hudfärg att göra?

Det är värt ett försök att med diplomati, hänsyn till mänskliga rättigheter, av humant skäl, på ett sofistikerad sätt fråga den Eritreanska regeringen om frisläppandet eller amnestin.

Det enda som krävs är att svälja den västerländska stoltheten av utrikesminister Carl Bildt eller statsminister Fredrik Reinfeldt – vem nu av dessa två  av Sveriges mäktigaste män kan först inse allvarligheten av situationen, och inse att det även är moraliskt riktigt att göra, om inte annat för demokratins skull.

Att blunda hjälper inte alls, och att vänta på EU-ordförande hatten är fegt.

Dawit Isaak är, och  förblir Sveriges angelägenhet så länge han också är en svensk medborgare. En EU inblandning kan förvärra saken. Det kan jämföras med att man ropar på brödraskap för att klara situationen som bör skötas på egen hand.

                                      @—>—>—>—    —<—<—-<—-@

Diagnos: Mona-syndrom

bloggarefc3b6rmonaHar missat en viktig debatt från en 80-årig socialdemokrat – som kan möjligen ha en paranoia vid den åldern- angående Mona som kräver hennes avgång.

Hela debatten handlar om personangrepp på vår partiledare, och inte om hennes politik som hon lägger fram i olika debatter. Mycket mycket tragiskt att en partikamrat angriper sin partiledare på detta sätt.

Uppenbarligen kan denne man inte ens urskilja gränsen mellan, å ena sidan yttrandefrihet, och å andra sidan respekt, lojalitet och solidaritet.

Från min värld kan jag konstatera – trots mannens beskyllningar, med all respekt – att  han drabbas av Mona-syndrom.

Mona-syndromet bör definieras som rädslan att en kvinnlig politiker blev demokratiskt vald som socialdemokraternas partiledare, med sina bredda kompetenser,  kunskaper och erfarenheter inom olika politiska områden, som har gjort mänskliga misstag under sin politiska karriär, kan vid nästa val bli en statsminister för hela Sverige. Det är också en rädsla om att Mona Sahlin i sig är ett levande exempel på den svenska modellen.

Stödet för Mona Sahlin däremot finns när man mest behöver det:

Till helhjärtat stöd för Mona Sahlin.

Det räcker nu!

Men herregud…..

Bloggare för Mona

– Är det nu dags för en Mosa-Mona-kampanj igen?

…………..för att nämna några.

MEN….

Vi får inte glömma att det råder en jobbkris, finanskris, bankkris, fordonkris, industrikris, kris i den offentligsektorn och djup lågkonjuktur i landet som den moderatledda regeringen vill gärna trolla bort med olika bortförklaringar och passiva reaktioner, det senaste i rakt på  med K-G Bergstörm.

Mona Sahlin var outstanding i debatten där PM Fredrik Reinfeldt blev så upprörd att han inte ens kunde ställa upp på en bild med henne  efter programmet.

Vad olika undersökningar vill framställa kan man bara rycka på axlarna om.

Det tar ett tag innan de som drabbades av Mona-syndrom blir återställda.

                                   @—>—>—>—    —<—<—<—@

Massage till moderaternas ego

M stödet det största på 12 år står det i dagens Svd. Sorry men inte riktigt det hela sanningen.

”För tidigt att jubla, vi ligger faktiskt efter!” säger en moderat i Riksdagen.

Idag jublas det över opinionssiffrorna i många moderathem. Visst är det roligt att avståndet till oppositionen fortsätter att minska och att vi moderater får det största opinionsstödet på 12 år. Jag föredrar högre opinionssiffror än lägre. Men samtidigt är det viktigt att konstatera ett par bistra sanningar. Oppositionen leder! Dessutom är våra rekordsiffror 31,1 % lägre än vid motsvarande tid inför valet 1998 då vi hade ett väljarstöd på hela 35,5 % (april 2007) och den gången förlorade vi valet!

Hedrande att det finns någon realist kvar av moderaterna.

Jämfört med valet 2006 (i parentes), leder fortfarande den rödgröna blocken:

M         31,1 (26,2)   + 4,9                 S         37,5  (35)      + 2,5

Fp        5,6  (7,5)       -1,9                 Mp        6,6  (5,2)      + 1,4

C           6,3   (7,9)     -1,6                 V          5,5   (5,8)       -0,3

Kd        3,3    (6,6)     -3,3

Totalt                         46,3                  mot                           49,6

Eftersom kristdemokraternas röster är under spärren kommer de inte in i Riksdagen, och då blir det riktiga avståndet 6,6%. 

Fortfarande en sanning ur illusioner om opinionsmätningarna.

Å andra sidan kan det vara bra att massera moderaternas ego.

Vem vet, det kanske händer en uppenbarelse om att i verkligheten kommer regeringen att konkret agera för välfärden och rättvisa då de sjuka, arbetslösa, fattiga och pensionärerna är de som behöver en rättvis politik mest, då de rika klarar sig bäst och alltid – även i olika kriser.

En född asiat behöver knappast precisera och redogöra (igen) för Er orättvisorna!

                                   @—>—>—>—   —<—<—<—@

Psykologi kurser behövs av regeringen

Att regeringen har pratat illa om Saab vet de flesta om. Och ändå förstår inte PM Reinfeldt kritiken från Mona Sahlin.

Sedan finanskrisen och lågkonjukturen börjades hade statsministern uttalat sig att det finns inga mirakelkurer – att det finns inget regeringen kunde göra något åt saken. Uttalandet som var varken inspirerande eller entusiastiskt.

När det inte finns konkreta handlingar för att lösa olika problem är ett positiv tänkande ett stort hjälp för att mildra problemet. Det vet säkert alla psykologer om.

Just optimismen eller positiv tänkandet lyser med sin frånvaro från regeringens sida.

Kan någon erbjuda regeringen några psykologi kurser?

                                    @—>—>—>—    —<—<—<—@

PJ Anders Linder, varför gör du på detta viset?

Svd.se är tionde bästa website 2008 enligt internetworld. Motiveringen lyder:

Om huvudkonkurrenten är något bättre på översikt så skiner SvD verkligen när det gäller artikel- och textpresentation – här är man bäst i klassen. Snyggt och lätt att ta till sig. Sajten i övrigt är väldesignad och seriös och håller hög kvalitet när det gäller innehållet.

Trots att Svd är en höger tidning läser jag den först och främst förre alla andras dags- och kvällstidningar. Vill man veta hur motståndaren tänker och agerar bevakar man denna tidning.

Mina blogginlägg är mest kommentarer på artiklarna/bloggarna som skrivs i tidningarna i allmänhet och Svd i synnerhet. För de som inte vet, skapas en länk automatiskt från en blogg till en artikel eller annan blogg genom en pingtjänst – som man kan även göra manuellt. Att bli censurerad på Svd har hänt, om jag har räknat rätt, tre gånger redan. Senast när jag länkade min inlägg – 214500 mer röster för vänsterblocken, och medlemsras för M – bakom ordet visar illusioner till PJ Anders Linders blogg. Jag även pingade min blogg manuellt tre gånger för säkerhetsskull, och fortfarande är inläggen portad i bloggen. Dessa länkar däremot finns:

4 blogginlägg länkar till den här artikeln
11 dagar sedan Michaelas
11 dagar sedan MÅRTENSSON
11 dagar sedan signerat KJELLBERG

Å andra sidan, att länken censureras innebär också att jag får en fullträff. Inte alls dåligt från lilla jag som för ett och ett halvt år sedan hade inte ens en tanke på att varken kommentera i någons blogg eller börja blogga i överhuvudtaget. Bloggandet började i samband med min kamp om att inte stänga svenska ambassader.

Det är cirka ett och ett halvt år kvar till valet 2010. Och Svd redan nu censurerar ofarliga blogginlägg. Vad kommer härnäst?

Mycket tråkigt att vissa inte tål sanningen och/eller andras åsikter.

P.S.

No offense….. jag bara utövar min yttrandefrihet.

                                  @—>—>—>—   —<—<—<—@

Mirror, mirror on the wall……..

…………tell me who becomes the richest of them all?

Ironiskt nog, trots finanskrisen och flaggade recessionen, är det märkbart att några vill ha mer utöver det vanliga som man är berättigad till. I lagens namn.

Några aktuella fall:

Hovet begär pengar för bröllop. Att låta folket betala för Kronprinsessa Victoria och sin Daniels bröllopskostnader är för mycket begär och självklart stor utnyttjandet av folkets sympati för monarkin.

Mångmiljonbonusar för direktörerna trots bolagets förlust och varsel, som statsministern sa, är ”stöttande och provocerande”.

– Höga bonusar för statliga chefer – där taket blev borttaget av regeringen sommaren 2008 – trots miljarder i underskott på förvaltade fonder är upprörande och väcker  uppror.

Mats Odells stora klipp. Fördelen för en minister att både vara en säljare och en köpare, och samtidigt tjäna 72 miljoner kronor.

– Statsminister Fredrik Reinfeldts eget jobbskatteavdrag för sin lön, ca 4000:- netto mer  i månaden, 48 000:- om året, och även Finansminister Anders Borgs eget jobbskatteavdrag för sin lön, cirka 4000:- netto mer i månaden, 48 000:- om året är som  förebilder för ovan nämnda agitationer. Och en vanlig löntagare skall vara nöjd och tacksam med 1000:- mer i månaden.

Sådan regering, sådana chefer….

Spegel, spegel på väggen där……säg mig vem som blir rikast i landet är?

                                 @—>—>—>—    —<—<—<—@

214500 mer röster för vänsterblocken, och medlemsras för M

Den rödgröna alliansen har fortfarande   3,9 % försprång om man nu skall tro på DN/Synovates februarimätningen. Detta innebär 214 500 mer röster uträknat från cirka 5 500 000 röstberättigade väljare, och klart fortfarande vinnare om det vore val vid mätningen.

Hur tidningarna sätter rubriker kan man bara skaka huvudet om, dystra siffror eller stark ökning för alliansen är luftbeskrivningar.

Jämfört med valet 2006 talar siffrorna ett tydligt språk – Socialdemokraterna fortfarande har ökat mest med 3,1%.

Och den rödgröna alliansen ökade med 4% jämfört med den moderatledda regeringen som minskade med 2,2%.

m – 28,8 (26,2)            +2,6
fp – 7,1 (7,5)                   -0,4
kd – 4,9 (6,6)                  -1,7
c – 5,2 (7,9)                    -2,7                               46 (48,2)

s – 38,1 (35,0)               +3,1
mp – 6,3 (5,2)                +1,1
v – 5,6 (5,8)                    -0,2                                50 (46)

Att en opinionsmätning där 1021 väljare visar rekordlågt förtroende för Mona Sahlin är inget konstigt. Frågan löd: ”vem är bäst som statsminister”?

En missvisande fråga där svaret är nästan självklart – Fredrik Reinfeldt – då Mona Sahlin har ännu inte blivit vald som en statsminister, och därmed ej ännu fått chansen att på riktigt visa sina färdigheter som en sådan.

Tillbaka till verkligheten, fakta bevisar att Moderaterna tappar medlemmar. Förra året tappade Moderaterna mer än 6400 medlemmar, och nästan  12000 medlemmar på två år – en femtedel av sin medlemskår.

Partiernas medlemstal vid årsskiftet 2008-2009: Moderaterna 54 858 (- 6433), Kristdemokraterna 22 919 (- 1 110), Folkpartiet 17 799 (- 899), Centern ej klar, Socialdemokraterna 100 639 (- 519), Miljöpartiet 9 110 (+ 65), Vänsterpartiet ej klara.

Avgörandet kommer självklart att vara i valet 2010.

Men vilka siffror talar för sig själva? och vilka visar illusioner?

Jag lever i verkligheten i planeten jorden. Hur ser din verklighet ut?

                                     @—>—>—>—   —<—<—<—@