Robinson ”valpen” – en kämpe

Förutom hungern handlade Robinson om frustation, sjukdom, farlig tävling, dramatik, taktik , vänskap och sammanhållning igår kväll.

Laget Parangan slaktade båda hönorna för att kunna orka tävla. Modigt beslut men tyvärr inte räckte för att vinna. Angela darrade i benen och blev sist  i balansgången. Tråkigt, men sånt händer.

Det såg upprörande ut hur ”valpen” högg huvudet av hönorna. Men när jag försöker minnas var det lika ”brutalt” av en filippiner att hemslakta en hona.

Hur går det till då? Man snurrar inte en hona ett varv eller två, men det kanske är en bra idé. Man tar bort lite fjädrar från hönans hals. Snittar halsen snabbt utan att helt och hållet skära huvudet av , håller hönan hårt upp och ner på, och låter blodet rinna i en skål. Efter att honan har konstaterats helt död, badar man det i het kokande vatten för att kunna lättare plocka bort fjädrarna. Blodet som samlades i en skål kan man även koka och äta.

Laget Parangan har fått stå ut med mycket lidanden i träsket. Taskigt läge, dålig strand, knoppar, myggor, ormar etc. Det tar även på krafterna. Och även otur i tävlingarna. Däremot vinner laget medias fokus och tittarnas sympati.

Erik ”valpen” Rydberg blev utröstad ur tävlingen. Inte förvånande men mycket duktigt kämpat av honom.

Efter 18 dagar var livet i träsket över. De som är kvar i tävlingen kommer förflyttas därifrån.

En värdig vinnare av programmet bör komma ifrån Laget Parangan  – Erik Billing, Angela, Anna eller Erik Blomkvist – helst i den ordningen. Att de klarade bo i så många dagar där, både psykiskt och fysiskt,  är skälet nog för att vinna.

Inte ens en ”mangyan” skulle bo där frivilligt.

Inte ens jag – som har växt upp och levt ruralt i cirka första 10 åren av mitt unga liv – ens skulle ställa upp i en sådan tävling.

                               @—>—>—>—    —<—<—<—@